
Slutna utrymmen
Vanliga Frågor
Varför är slutna utrymmen farliga?
Farlig atmosfär kan bildas i slutna utrymmen som innehåller en kemisk riskkälla. Det betyder att det finns en ökad risk för brand, explosion, förgiftning eller kvävning. Arbete i farlig atmosfär innebär därför en mycket riskfylld arbetsmiljö.
Farlig atmosfär kan uppstå i slutna utrymmen med begränsad luftomsättning. Som arbetsgivare behöver du undersöka om det finns brandfarliga och explosiva gaser och vätskor, eller giftiga eller kvävande ämnen i utrymmen där farlig atmosfär kan uppstå.
Flera allvarliga olyckor och även dödsfall har skett i slutna utrymmen på grund av syrebrist, förgiftning, bränder eller explosioner. Allvarliga risker kan till exempel finnas vid arbete i eller med följande:
Rörledningar
Det kan vara svårt att tömma rörledningar helt på sitt innehåll. Det innebär att det finns risk att det uppstår farlig atmosfär i utrymmen med begränsad luftomsättning, vid arbete med rörledningar som innehåller ämnen som kan strömma ut eller är brandfarliga.
Allt svetsarbete på och i rörledningar bör betraktas som potentiellt riskfyllda arbeten. Vid svetsning kan det bildas mycket höga halter av bland annat kolmonoxid i rören (1000-tals ppm att jämföra med det hygieniska gränsvärdet på 35 ppm). När rören sedan luftas kan det uppstå farlig atmosfär som är förenad med livsfara.
Det är viktigt att vara extra försiktig på grund av den gas som kan bildas. Gasen blir extra riskfylld i kombination med en begränsad luftomsättning.
Silos och andra lagringskärl
Det kan bland annat uppstå syrebrist i silos och andra lagringskärl där det förvaras organiskt material såsom spannmål, flis, sågspån och träpellets men även oorganiskt material som till exempel cement. Syrebristen är ett resultat av att det bildas giftiga, kvävande och brännbara gaser såsom koldioxid, kolmonoxid och metan när organiskt material bryts ned.
Det finns även risk för glödbränder.
Lastutrymmen
Det är i princip samma risker i lastutrymmen som i silor och lagringskärl. Riskerna beror framför allt på vilken last som finns i lastutrymmet.
I lastutrymmet på fiskefartyg finns det risk för bland annat höga halter svavelväte som uppstår när fisk bryts ned och förruttnar i syrefattiga miljöer.
Skogsråvara kan bland annat bilda koldioxid, kolmonoxid och metan när det bryts ned och därför orsaka syrebrist.
K
Avloppsanlägningar
När avloppsvatten, avloppsslam och latrin blir stillastående i till exempel brunnar, pumpgropar och tankar kan det uppstå syrebrist. Syrebristen uppstår på grund av att syret förbrukas genom att bakterier bryter ned organiskt material. Samtidigt bildas bland annat koldioxid, som ytterligare ökar risken för syrebrist i dessa utrymmen.
Vid dålig syresättning, till exempel i stillastående avloppsvatten och i långa ledningar, finns det risk för att den fortsatta bakteriella nedbrytningen bildar gaser som svavelväte och metan.
Vid nedbrytning av latrin kan ammoniak bildas, som är en irriterande och hälsofarlig gas.
Gruvor och tunnelbrytningar
Det kan samlas spränggaser på svårventilerade platser i gruvor och tunnlar, bland annat nitrösa gaser och kolmonoxid. Spränggaser kan leda till förgiftning och kvävning.
Vid en eventuell brand utgör brandröken en akut risk, eftersom det är svårt att släcka bränder i underjordsanläggningar på grund av långa inträngningsvägar. Brandröken är dessutom svår att ventilera ut. Att undsätta och evakuera människor kan därför vara mycket svårt.
Rördiken
Rördiken kan vara svåra att ventilera och kan därför samla giftiga gaser som tränger undan syret i luften. Till exempel kan den tunga och giftiga gasen svaveldioxid förekomma vid gasutsläpp från industrianläggningar. Gasen lägger sig som en dimma över ett område och söker sig till lågt liggande platser.
Bensindrivna elverk och fordon som genererar kolmonoxid kan också skapa farlig atmosfär i rördiken.
Containrar
Containrar gasas ofta med olika kemiska ämnen och blandningar för att skydda godset mot skadeangrepp, när de ska transporteras mellan länder. Dessa ämnen är även skadliga för människor.
Ofta saknas märkning på containrarna om vilka kemiska ämnen och blandningar som använts. Detta är ett stort problem för såväl tullpersonal som godsmottagare över hela världen. Om ventilationshål är förtejpade kan du dock utgå från att containrarna är gasade.
Farlig atmosfär kan vara riskfyllt på olika sätt. Vilken risken är i ett slutet utrymme beror på gasernas egenskaper. Det är viktigt att skilja mellan
- brandfarliga gaser, till exempel vätgas och metan
- giftfria men kvävande gaser, till exempel kvävgas och argon
- giftiga gaser, till exempel kolmonoxid och svavelväte.
Du som arbetsgivare bör också ta hänsyn till gasernas tyngd när du bedömer riskerna. Vissa gaser är tyngre än luft, till exempel koldioxid, argon och gasol. Det betyder att de sjunker mot marken och lätt ansamlas i gropar, diken och liknande vid utsläpp. Tunga gaser är svåra att vädra bort.
Oavsett om gasen är lätt eller tung kommer den efterhand blandas med omgivande luft. För brandfarliga gaser innebär det att det i värsta fall kan bildas explosiv atmosfär.
Källa: Arbetsmiljöverkets hemsida 2025-02-07
Hur kommer det sig att inandningsluften kan utgöra en akut livsfara trots att syrgashalten är normal?
Även om syrgashalten är normal kan luften ändå vara livsfarlig att andas på grund av att det finns höga halter giftig eller farlig gas i inandningsluften. Gasen kan vara frätande, toxisk eller tränga undan syret. Exempel på det sistnämnda är när träflis eller träpellets förvaras i ett slutet utrymme. Höga halter kolmonoxid (CO) kan då bildas utan att syrgashalten i luften minskar. Att andas in sådan luft är direkt livsfarligt eftersom CO binder in 200 gånger starkare till blodets syretransportörer – de röda blodkropparna – än syre gör. CO blockerar således upptaget av syrgas och orsakar syrebrist i kroppen, medvetslöshet och död. Därför räcker i det inte att bara mäta syrgashalten för att veta om luften är säker att andas in.
Läs Mer
| Faror och hälsorisker vid förvaring och transport av träpellets, träflis och timmer i slutna utrymme. Kunskapsöversikt. Arbetsmiljöverket. Rapport 2011:2. Läs mer |
Andra Källor
