Vanliga Frågor
Läs Mer
HAND
| Systematisk kunskapsöversikt – Arbejdsrelaterede risikofaktorer for slidgigt i tommelens rodled. Christina Bach Lund, Sigurd Mikkelsen, Jane Frølund Thomsen. ARBETE OCH HÄLSA Nr 2018;52(4) VETENSKAPLIG SKRIFTSERIE Läs mer |
| Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Rapport 253/2016. Läs mer |
| Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete. Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Andra, utökade och reviderade utgåvan. Arbete och hälsa. 2002:15. Peter Westerholm Läs mer |
| Grip strength and the risk of developing radiographic hand osteoarthriti: result from the Framingham Study. Arthritis & Reumatology 1999. Läs mer |
| Occupational risk factors for thumb carpometacarpal joint osteoarthritis: a register-based study of construction workers. Charlotte Lewis , Jennie A Jackson , Albin Stjernbrandt , Gustav Andersson, Sebastian Mukka, Jens Wahlström, Per Liv Läs mer |
| Osteoarthritis at the base of the thumb. Clinical review. BMJ 2011;343. Anakwe et al. Läs mer |
| Basal thumb arthritis. Review. Postgrad Med J 2007;83:40–43. Dias et al. Läs mer |
| Occupational use of precision grip and forceful gripping, and arthrosis of finger joints: A literature review. Occup. Mod. Vol. 49, No. 6, pp. 383-366, 1999. Jensen et al. Läs mer |
| Osteoarthritis of the Thumb Carpometacarpal Joint in Women and Occupational Risk Factors: A Case–Control Study. The Journal of Hand Surgery, Volume 32 Issue 4 April 2007, Pages 459-465. Fontana et al. Läs mer |
AXEL
SBU-rapporten från 2022 visar att personer som exponeras för kraftkrävande arbete för nacke och axlar, arbetsställningar där överarmarna lyfts högt, samt repetitiva rörelser med armen har ökad risk att utveckla besvär i axlar (1). Arbete och Hälsa från 2019 (2) sammanfattar att det finns måttlig (moderat) evidens för ett samband mellan arbete med armarna lyfta mer än 90 grader och axelbesvär.
Det finns bristfällig forskning på samband mellan axelartros och biomekanisk belastning. I Arbete och Hälsa från 2001 uppger man att det finns begränsade bevis för att skulderbelastande yrken kan öka risken för utveckling av artros i axelleden (3). En artikel lyfter att vid GH-artros bland yngre (<60 år) patienter är det vanligare med sekundära orsaker såsom trauma (ex fraktur, luxation etc) (4). En annan reviewartikel menar att för hög mekanisk belastning ökar risken för degeneration av leden samt att arbeta som byggnadsarbetare ökar risken för att utveckla GH-artros (5).
| 1. Arbetsmiljöns betydelse för besvär och sjukdom i nacke, axlar, armar och händer. En systematisk översikt. SBU. Rapport 349. Publicerad: 20 juni 2022. Läs mer |
| 2. Kan arbeid over skulderhøyde forårsake skulderlidelser – en systematisk litteraturgjennomgang. Systematisk kunskapsöversikt. Arbete och hälsa Nr 2019;53(1). Vetenskaplig skriftserie. Koch et al. Läs mer |
| 3. Arbete och besvär i rörelseorganen – En vetenskaplig värdering av frågor om samband. Andra upplagan. Arbete och hälsa Nr 2001:12. T Hansson och P Westerholm. Läs mer |
| 4. Glenohumeral Osteoarthritis in the Young Patient. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons 26(17):p e361-e370, september 1, 2018. Saltzman et al. Läs mer |
| 5. Glenohumeral osteoarthritis: an overview of etiology and diagnostics. Scandinavian Journal of SurgeryVolume 110, Issue 3, September 2021, Pages 441-451. T Ibounig et al. Läs mer |
| Radiographic osteoarthrosis in the acromioclavicular joint resulting from manual work or exposure to vibration. Br J Ind Med. 1992 Aug;49(8):588-93. Läs mer |
| Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Rapport 253/2016. Läs mer |
| Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt Mars 2012. SBU. Läs mer |
| Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Andra, utökade och reviderade utgåvan. Arbete och hälsa. 2002:15. Peter Westerholm Läs mer |
LÄNDRYGG
| Ländryggsbesvär i arbetet, ett faktablad från Centrum för arbets- och miljömedicin år 2018 Läs mer |
| Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten. En systematisk litteraturöversikt Mars 2012. SBU. Läs mer |
| Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter. Rapport 253/2016. Läs mer |
| Arbetssjukdom – skadlig inverkan – samband med arbete Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Andra, utökade och reviderade utgåvan. Arbete och hälsa. 2002:15. Peter Westerholm Läs mer |
BYGGDAMM
Det finns i en svensk rapport från 2004 några mätningar utförda vid ROT-arbeten i badrum och kök som visar på respirabla dammhalter som högst på 9,5 mg/m3 men 63% (n=17) låg mellan 1-5 mg/m3 och 20% (n=6) på under 1 mg/m3 (NGV 2,5 mg/m3). Det har också utförts mätningar på personer som inte själva har utfört rivningsarbetet men befunnits sig i närheten där halter på 2 mg/m3 respirabelt damm har uppmätts (1).
Publicerad review från 2020 visar på inhalerbara dammhalter inom byggindustrin mellan 1,1-9,8 mg/m3 (NGV 5 mg/m3) (2). Arbete med isolering (glasull, mineralull) har visat på exponeringar (personburet) mellan 0,005-0,055 respirabla fibrer/cm3 (NVG 1 fiber/cm3) (2). Specifikt uppsättning av gipsväggar har visat ge upphov till dammhalter på 2,7 mg/m3 respirabelt damm (NGV 2,5 mg/m3), baserat på enstaka äldre mätningar från 2001(3). Senare mätningar från 2012 visar att under 2 timmars exponering uppmättes 0,5 mg/m3 respirabelt och 5,3 mg/m3 inhalerbart damm (exklusive bakgrundshalten), men dessa halter går inte att direkt jämföra med något gränsvärde, då halterna är bara uppmätta under 2 timmars arbete.
| 1. Norén JO. Byggdamm vid ROT-arbeten, Mätprojekt Arbetsmiljöverket 2004. Arbetsmiljöverket; 2004. |
| 2. Dobeka et al. Occupational risk resulting from exposure to mineral wool when installing insulation in buildings. International Journal of Occupational Medicine and Environmental Health 2020;33(6):757–769. Läs mer |
| 3. Karlsson A, Christensson B. Effektiva åtgärder mot damning på byggarbetsplatser. Etapp 1, 2008, IVL-rapport B1794. |
| 4. Christensson B, Östlund G, Alvarez E, Antonsson A-B. Effektiva åtgärder mot damning på byggarbetsplatser. Etapp 2, 2012, IVL-rapport B2057 |
| Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om risker i arbetsmiljön (AFS 2023:10) |
Andra Källor
NATIONELL MÄTMANUAL. Handkirurgiskt kvalitetsregister. HAKIR.
Forskning