Vanliga Frågor
Vad menas med skiftarbete?
Skiftarbete innebär att olika arbetslag driver en verksamhet under olika delar av dygnet. Hur mycket du får arbeta per dygn, vecka och år regleras av arbetstidslagen. Arbetstidslagen tillåter egentligen inte nattarbete mellan midnatt och klockan 5 men genom överenskommelse med arbetsmarknadens parter får avvikelse göras ”om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas” (Arbetstidslag (1982:673) §13 ).
Vad säger forskningen om hälsoeffekterna vid nattarbete?
”Nattarbete medför störningar i dygnsrytmen, risk för minskad sömn och försämrad
sömnkvalitet, och kan påverka hälsan på olika sätt. Omfattande nattarbete är kopplat till
en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, negativ påverkan på foster och
moder vid graviditet och ger eventuellt även en ökad risk för cancer, främst bröstcancer
hos kvinnor. Nattarbete kan påverka sömnen negativt både på kort och lång sikt. Vidare
kan även enstaka nätters arbete, om det leder till uttröttning, öka risken för felhandlingar
och olyckor.”
Källa: Att planera skift- och nattarbete i vård och omsorg. Centrum för arbets- och miljömedicin. Region Stockholm. Läs mer
Vad är de patofysiologiska mekanismer som förklarar sambandet mellan nattarbete och en ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdom?
Nattarbete är kopplat till ökad risk för typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdom, främst genom störning av kroppens cirkadianska rytm. När dygnsrytmen rubbas uppstår en desynkronisering mellan den centrala biologiska klockan och perifera organ som lever, pankreas och fettväv, vilket försämrar den metabola regleringen.
Under den biologiska natten är insulinkänsligheten lägre och insulinfrisättningen mindre effektiv. Det gör att blodsockret stiger mer och förblir förhöjt längre efter måltid (nedsatt glukostolerans). Samtidigt tar muskler upp mindre glukos och levern fortsätter producera glukos trots redan höga nivåer, vilket speglar en ökad insulinresistens. Upprepas detta över tid leder det till kronisk metabol belastning och ökad risk för diabetes.
Parallellt sker hormonella förändringar, med förhöjt och felreglerat kortisol samt minskad melatoninsekretion, vilket ytterligare försämrar glukosregleringen. Aptitregleringen påverkas också, med ökad hunger och risk för viktuppgång.
Sömnbrist och försämrad sömnkvalitet förstärker dessa effekter genom ökad sympatikusaktivitet, försämrad insulinkänslighet och blodtrycksstegring. På sikt bidrar detta till låggradig inflammation, oxidativ stress och ateroskleros. Tillsammans skapas en metabol och kardiovaskulär riskmiljö som ökar risken för både diabetes och hjärt–kärlsjukdom.
Vilka typer av scheman finns det?
När du jobbar skift finns det många olika sätt att lägga schemat. Några vanliga typer är:
2-/3-/4-/5-skiftsmodellen: Du arbetar i två, tre, fyra eller fem lag och turas om att arbeta de skift som finns på din arbetsplats. Har du exempelvis ett 3-skift kan du arbeta förmiddagar vecka ett, eftermiddagar vecka två och natt vecka tre. Sedan börjar rotationen av de olika arbetsskiften om från början.
Kontinuerligt skift: Detta är 2-/3-/4-/5-skiftsmodellen som rullar på även under helger och storhelger.
Intermittent skift: Man kan även ha 2-/3-/4-/5-skiftsmodellen som intermittent skift. Det innebär att du är ledig alla helger och storhelger.
3-3-modellen: Du arbetar tre dagar i sträck och är sedan ledig tre dagar, oavsett om det är vardag eller helg.
Önskeschema: Du ger dina önskemål till schemaläggaren och de försöker lägga schema enligt både dina önskemål och verksamhetens behov.
Tvättstugemodellen: Liknar önskeschema, men personalen får själva lägga in önskat schemat i datorn.
2-/3-/4-/5-skiftsmodellen: Du arbetar i två, tre, fyra eller fem lag och turas om att arbeta de skift som finns på din arbetsplats. Har du exempelvis ett 3-skift kan du arbeta förmiddagar vecka ett, eftermiddagar vecka två och natt vecka tre. Sedan börjar rotationen av de olika arbetsskiften om från början.
Intermittent skift: Man kan även ha 2-/3-/4-/5-skiftsmodellen som intermittent skift. Det innebär att du är ledig alla helger och storhelger.
Hur ska man lägga upp schemat?
Vid schemaläggning av oregelbundna arbetstider finns det inget perfekt schema, men det finns vissa faktorer som kan göra det hälsosammare att arbeta på det här sättet. Här är några saker att tänka på:
- Ha ett så regelbundet schema som möjligt.
- Arbeta inte mer än fem dagar i rad.
- Undvik skiftscheman med fler än tre nätter i rad
- Undvik arbetspass på 12 timmar eller längre.
- Säkerställ en viloperiod på minst 11 timmar mellan passen och minst 28 timmar vid byte från nattarbete till annat skift.
- Undvik pass som börjar innan klockan 07.00.
- Använd scheman som roterar medsols, dvs. förmiddag, eftermiddag, natt.
- Gravida kvinnor bör inte arbeta mer än ett nattpass i veckan
- Tillse en bra erfarenhetsmix på samma schemarad så att nyanställda kan få stöd från erfarna kollegor
- Tillse att bemanningen vid nattskiftet är tillräcklig även vid plötsliga arbetstoppar
- Medicinska kontroller ska erbjudas vid nattarbete
- Låt medarbetarna vara delaktiga i utformningen av schema och val av skiftgång
Ett viktigt budskap är att det inte går att isolera arbetstider från annan arbetsmiljö. Det är därför viktigt att skiftarbete och schemaläggning ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet så att arbetsgivaren tidigt kan identifiera hälso- och säkerhetsrisker som har koppling till schemaläggning.1
